Sju goda ting från våra bin

Sju goda ting

Pollinering

Visst du att en tredjedel av allt vi äter är beroende av pollinering? De allra flesta blommande växter tar hjälp av insekter och djur för sin pollinering som innebär frön bildas och ger upphov till både bär, frukt och nya växter i naturen. Bin är den effektivaste insekten för pollinering men många andra insekter såsom humlor, fjärilar, blomflugor och skalbaggar bidrar till kretsloppet. 

Insekterna ökar våra skördar både i våra trädgårdar och för svenskt jordbruk men också en nödvändighet i våra skogar och bärmarker. En äppelodling kan ge avsevärt bättre skörd med bisamhällen i närheten. Värdet av pollinering från svenska biodlingar uppskattas till närmare en miljard kronor.

Olika insektsarterna är specialiserade olika växter. Våra honungsbin har ”päls” där pollen fastnar och tas med till nästa blomma. Pollen är rikt på protein som bin tar med in i bikupan i form av en liten pollenkula de knådar när de flyger. Pollenkulan läggs i en ficka på biets bakben. Dessa får olika färg beroende på från vilka växter de hämtats. Spännande att titta nästa gång ett bi stannar till i din trädgård.

Mer att läsa:
Pollinera Sverige
Lunds universitet. Bättre pollination kan ge ge fastare äpplen

Honung

Visste du att honung är en ren naturprodukt med en fantastisk hållbarhet utan någon som helst tillsats?

Honung är det naturligt söta ämne som honungsbin bereder av nektar från växter eller av sekter från levande växtdelar eller av växtsugande insektsarter på levande växtdelar, som bin bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar och lagrar och låter utvecklas i vaxkakor

Honung har en stor variation i smak, färg, och konsistens. Allt beroende på den fauna där bina lever. Av samma anledning skiftar egenskaperna över säsongen. Detta gäller även en svensk burk honung i dagligvaruhandeln men då dessa ofta tappas i större centraler där honung samlats från en mängd olika biodlare runt om i landet blir variationerna mindre.
Om du väljer en närproducerad burk, kanske från en lokal biodlare, bjuds du ofta på större ”sensationer” och blir ofta positivt överraskad.

Honung har sedan urminnes tider använts inom folkmedicinen för sina antibakteriella och läkande egenskaper. Det är även antiinflammatoriskt och antiviralt. Det har framförallt använts halsont, hosta och sårvård.

Hållbarheten är exceptionellt lång utan några tillsatser. (Livsmedelsverket föreskriver 24 månader från tappning). Legender säger att ätbar honung hittades i Egyptens forntida pyramider och gravar (wikipedia)

Mjöd och Mjölska

Mjöd kallas också ”honungsvin” då metoden för att framställningen är likartad med vin, men där druvsaften ersatts med honung. Ofta förknippas Mjöd med den form av öl som dracks under vikingatiden, men detta stämmer inte helt och kan nog sägas vara en sammanblandning med Mjölska (honungsöl, braggot, öl-mjöd eller malt-mjöd). Mjölska är också baserat på honung men framställningen skiljer sig från Mjöd och liknar mer ölbryggning.
Både Mjöd och Mjölska kan ha varieras i oändlighet. Val av honung är en faktor till den karaktär och smak din slutprodukt ska få. Gjutåsen har tagit fram en 3 kg förpackning med en honung vi tycker passar bra för mjöd. Se här

Bipollen och bibröd

Pollen fastnar på bin då de besöker växter och blommor. Under sin flygning blandar biet pollen tillsammans med nektar och enzymer till små korn. Kornen förvaras i fickor på bakbenen. Väl hemma i kupan lagras de i vaxceller och bygger på så sätt upp ett förråd av protein. Bisamhället fermenterar sitt pollen och det brukar då kallas för bibröd. Bibröd anses vara mycket hälsosamt och ofta definierat som ett super livsmedel. Bipollen och bibröd är fullmatat med näringsämnen och proteinhalten högre än kött och fisk och är relativt okänt i Sverige som hälsokost men används flitigt i t.ex. Tyskland för sina hälsobefrämjande egenskaper

Användning av bipollen har skett i tusentals år i många antika kulturer. Bl.a. Hippokrates (”Läkekonstens fader”) använde detta då han var övertygad om dess läkande egenskaper. Indianer i Nordamerika åt pollen redan för 2500 år sedan.

Det tillskrivs egenskaper såsom antiinflammatoriskt, antibakteriellt och en antioxidant. Det anses bl.a. lindra prostatabesvär, anemi och benskörhet.

Propolis

Bin producerar propolis, ett slags kitt, för att täta sin kupa och för att skydda samhället mot bakterier, svamp och virus. Till exempel kan bin täcka döda individer med ett lager för att undvika tillväxt av bakterier.
Det har använts av människan i tusentals år för att läka sår, hudvård, och som lindring vid förkylning och infektioner. Det har också använts vid balsamering. 

För att skapa Propolis hämtar bina material från naturen. Det är framförallt kåda från och hartsöverdragna knoppar som bina använder. Den exakta sammansättningen av propolis varierar beroende på årstid, var i världen och vilken fauna som finns tillgänglig kring bisamhället. Dock visar studier att de antibakteriella och andra läkande egenskaper finns där oavsett de olika variationerna.

Propolis används idag i en många olika sammanhang, t.ex. i salvor, pastiller, schampo och tvål.

Som kuriosa har det används i olja, s.k. stockolja, både av gamla italienska fiolbyggare och för behandling av gevärskolvar.

Bivax

Bivax skapas av bina själva i form av kakor i de karaktäristiska sexkantiga cellerna. Vaxkakorna är själva grunden i samhällets ”bobyggande”. Kakorna byggs med 8-10 mm mellanrum vilket är precis lagom för att röra sig över kakorna och på så sätt komma åt alla celler. Dessa mellanrum kallas bigångar och är själva grunden till varför biodlaren tillhandahåller ramar och lådor med precis dessa avstånd. Är avståndet större eller mindre bygger bina ihop gången med bivax eller propolis till opraktiska ”konstruktioner”.
Människan har använt bivax i årtusenden, t.ex. för hudvård men också för tätning och impregnering. De sägs att bivax användes redan i det antika Grekland för tätning av skepp.
Det har också tillsammans med honung använts för mumifiering. Mera känt är kanske användningen av bivax för ljusstöpning, en nog så viktig tillämning. Under senare delen av medeltiden sägs att katolska kyrkan t.o.m. uppmanat till mjöd drickande, just för att säkerställa leveranserna av bivax för ljus till kyrkorna.

Även i dag är bivax en populär råvara för salvor, balsam och cerat för hudvård. Vaxet har den fina egenskapen att den inte innehåller vatten och lämpar sig därför särskilt bra för hudvård vintertid.
Bivax är också en fantastisk råvara för att behandla skinn och läder och kan förekomma i t.ex. skovax.
En växande trend är bivaxdukar som ersättning plast vid förvaring av matvaror i kylskåpet. En bivaxduk kan användas många gånger och är ett miljövänligt alternativ till engångsplast i köket.
Läs mer om hur du själv kan göra bivaxdukar här

Biologisk mångfald

Med biologisk mångfald menar vi ett landskap med stor artrikedom för att bygga upp de ekosystem med stor genetisk variationer och som stärker miljön att stå emot naturliga variationer i t.ex. väder och säsonger. Då krävs många arter av såväl växter, svampar och djur. Binas enorma pollineringsförmåga är en viktig grundförutsättning för att detta ska fungera. Naturligtvis finns många andra arter som också bidrar men få kan mäta sig med binas effektivitet. Under en säsong kan ett starkt bisamhälle samla 33 kg pollen vilket innebär miljardtals nedslag bland naturens blomster. Motsvarande siffra för t.ex. humlesamhälle är 0,33 kg. Binas pollinering är därför en grundläggande förutsättning för övriga arters växtkraft och förmåga att föröka sig.
Läs mer här (jordbruksverket)

HemTips och inspirationButiken

Scroll to Top